Country living

hej hej, jag sitter på interntcafe där jag jobbar och vågar inte skriva egentligen, för det är massa folk här och folk som jobbar här. Jag har nyss stängt affären flera timmar för tidigt för att det regnar och då är det typ inga kunder. Likadant igår. Det suger för jag förlorar pengar, Jag läser böcker dygnet runt känns det som.  Har läst Unni Drougges Pentetrering, på jobbet och jag satt och flämtade och fick uppbåda mycket kraft för att vara normal mot kunder. Men det går bra såklart för jag är en servicemänniska! Haha. I alla fall, vilken jävla bok. Helt fantastisk.Nu håller jag på och läser Stieg Larssons Män som hatar kvinnor. Den är också asbra. Snart ska jag cykla typ 8 km i regnet, hem och lägga mig i sängen och läsa ut den. Mer planer för idag: Skriva en bokrecension. Laga mat. Städa. Kolla på tv med mormor och ,moster som just nu bor i stugan bredvid.

Mina rutiner här är väldigt behagliga: Jag stiger upp klockan sju när klockan ringer.Kokar vatten på spisen och fixar kaffe. Läser boken jag ska recensera eller något annat och lyssnar på P3 och dricker kaffe. Vid åttatiden gör jag råggröt med banan och havremjölk, och knäckebröd med hemmagjord hummus. Sen kokar jag upp diskvatten, diskar och gör rent. Sen går jag ner till mormor och lånar toaletten och snackar lite skit. Sen kanske jag lagar matlåda om det inte finns några rester, och sminkar mig och lyssnar på radio och skriver lite om det finns tid. Vid ca 10.20 cyklar jag till jobbet, börjar elva. Kvällarna orkar jag bara äta och slänga mig framför nån deckare på tv och ta lite kvällsfika med de andra, sen somnar jag alltid före tolv.

Pensionä'rsliv,åh det är så skönt. Jag bidar min tid för i väntan på annat.

En märklig sak också med att inte ha internet och därför konsumera väldigt lite media är hur min iaktagelseförmåga skärpts avsevärt.Jag ser människors rörelemönster på ett nytt sätt, jag läser människor mycket bättre än vanligt, jag tänker genialare tankar än vanligt. Det är grymt, fast lite mer tillgång till internet vore fint. Bloggar klarar man sig dock utan! Och krönikor och hippa medier.Jag har teves och radios nyheter och Ölandsbladet och just nu räcker det alldeles utmärkt för mig.

Ok nu vågar jag inte skriva mer,känns som att halva mitt kollegie står bakom ryggen och läser.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0