YOU KNOW I LOVE YOU
Hej cyberspace. Jag fick VG på tentan, VG i Lingvistik 1. Grattis till mig. Jag kommer få U i Fonetik 1 och det gör fortfarande inget alls. Jag är lycklig. Nykter nästan jämt. Förra helgen såg jag massa kortfilm, läste böcker, knullade. Noll alkohol. Nu dricker jag lite vin. Klar i tanken, stark i känslan. Slentriankvällar som tusen innan dess är som TV; slöseri med värdefull tid. Gör tanken tjock och nöjd.
Jag är olycklig. Det suger så ofta att vara kvinna. Knulla män. Jag föraktar ju mig själv som fan annars skulle jag välja så mycket annorlunda. 20 års indoktrinering har lärt mig det ju men det är fan mitt jävla ansvar att försöka sluta. Ja det har varit ett ständigt pågående projekt i två år i alla fall men jag försöker förhelvete inte tillräckligt! Mitt ansvar, för alla kvinnor, det stora över mina axlar. ATT LEVA TRANSCENDENT INNEBÄR ATT FÖRVERKLIGA SIN FRIHET I KONREKT HANDLING. Det kan inte vara på något annat sätt. Det suger. Att livet är en utbrytning ur ett fängelse, att man börjar på en så sugig botten och måste lägga energi på det istället för att nå en himmel.
Men det drar ihop sig. Jag fattar beslut. Jag skriver. Tänker. Jag vågar att försöka lita på en man som jag har sex med, genom att berätta för honom: Detta är inte okej. Fattar du att du är normativ och att det är vidrigt. Skäms du inte. Det var inte en särskilt bra diskussion i alla fall för han är såklart inte så smart. Feministkillar finns säkert men de gillar aldrig mig. Jag är för mycket.
Det är många steg kvar. Jag gråter när jag tänker på att det är så många tjejer som aldrig gör uppror mot den där sexismen. I två år har den naturliga följden av det varit att hata män. Det är ett naturligt orsakssammanhang som jag inte tänker försvara. Men jag vill ju att det inte ska behöva vara så nu. Jag vill känna kärlek. Jag vill vara strategisk och förlåtande. Jag vill kunna upplysa. Haha sån JÄVLA fåfäng dröm! Det är inte för mig. Vem skulle jag kunna förändra. De flesta män är liknöjda och omedvetna. De föraktar mig tillräckligt för att inte lyssna på riktigt. Vet ni, det är nog det mest upprörande. Att man inte lyssnar på varandra. Jag längtar efter relationer där vi ser varandra. Vill göra sådant som är storartat. Tycka om utan önskan om egen vinning, utan att kräva något tillbaka. Jag borde kasta ut allt annat. Men jag vågar inte. Jag är feg och sentimental och förmodligen för bra på att separera män från sin sexism.
Om en vecka är jag hos S i Barcelona. Vi ska sitta vid en bardisk och röka och dricka kaffe eller öl. Hon ska se på mig. Hon ska le det där barnsliga livsbejakande leendet. Hon ska förlåta mig, för allt. Men vara sträng. Vi ska dansa på klubb, hon mer maxat än nån annan och vi är världens finaste platoniska butch-femme par. Hon ska se mig. Jag ska se henne. Jag får lite svindel inför den här evigheten. Tanken på detta räddar mig från allt.
Jag är olycklig. Det suger så ofta att vara kvinna. Knulla män. Jag föraktar ju mig själv som fan annars skulle jag välja så mycket annorlunda. 20 års indoktrinering har lärt mig det ju men det är fan mitt jävla ansvar att försöka sluta. Ja det har varit ett ständigt pågående projekt i två år i alla fall men jag försöker förhelvete inte tillräckligt! Mitt ansvar, för alla kvinnor, det stora över mina axlar. ATT LEVA TRANSCENDENT INNEBÄR ATT FÖRVERKLIGA SIN FRIHET I KONREKT HANDLING. Det kan inte vara på något annat sätt. Det suger. Att livet är en utbrytning ur ett fängelse, att man börjar på en så sugig botten och måste lägga energi på det istället för att nå en himmel.
Men det drar ihop sig. Jag fattar beslut. Jag skriver. Tänker. Jag vågar att försöka lita på en man som jag har sex med, genom att berätta för honom: Detta är inte okej. Fattar du att du är normativ och att det är vidrigt. Skäms du inte. Det var inte en särskilt bra diskussion i alla fall för han är såklart inte så smart. Feministkillar finns säkert men de gillar aldrig mig. Jag är för mycket.
Det är många steg kvar. Jag gråter när jag tänker på att det är så många tjejer som aldrig gör uppror mot den där sexismen. I två år har den naturliga följden av det varit att hata män. Det är ett naturligt orsakssammanhang som jag inte tänker försvara. Men jag vill ju att det inte ska behöva vara så nu. Jag vill känna kärlek. Jag vill vara strategisk och förlåtande. Jag vill kunna upplysa. Haha sån JÄVLA fåfäng dröm! Det är inte för mig. Vem skulle jag kunna förändra. De flesta män är liknöjda och omedvetna. De föraktar mig tillräckligt för att inte lyssna på riktigt. Vet ni, det är nog det mest upprörande. Att man inte lyssnar på varandra. Jag längtar efter relationer där vi ser varandra. Vill göra sådant som är storartat. Tycka om utan önskan om egen vinning, utan att kräva något tillbaka. Jag borde kasta ut allt annat. Men jag vågar inte. Jag är feg och sentimental och förmodligen för bra på att separera män från sin sexism.
Om en vecka är jag hos S i Barcelona. Vi ska sitta vid en bardisk och röka och dricka kaffe eller öl. Hon ska se på mig. Hon ska le det där barnsliga livsbejakande leendet. Hon ska förlåta mig, för allt. Men vara sträng. Vi ska dansa på klubb, hon mer maxat än nån annan och vi är världens finaste platoniska butch-femme par. Hon ska se mig. Jag ska se henne. Jag får lite svindel inför den här evigheten. Tanken på detta räddar mig från allt.
I`m guided by a signal in the heaven
Om åtta dagar har jag fonetiktenta och jag har slutat plugga. Det kommer inte gå. Jag ska skriva den alltså men det finns inte en chans att klara den oavsett hur mycket jag pluggar. Sen veckan efter åker jag till Barcelona en vecka och missar fyra av tio föreläsningar på grammatikkursen och har tenta två veckor efter att jag kommer hem. Jag ska ringa CSN idag och kolla exakt vad som gäller om man inte tar poäng. Grammatiken ska tydligen vara svår men jag tvivlar på att det är så svårt att jag inte klarar det, om än inte på första försöket kanske. Fonetiken däremot. Det blir nog att ta 37,5 poäng i vår för att kompensera upp. Det gör inget! Sociologi och typ tyska på kvällstid, det fixar jag. Idag är för övrigt tentan från Lingvistik 1 äntligen klar för uthämtning och jag håller tummarna för att jag bara behöver göra omtenta på en av fyra delar.
Barcelona snart! Jag längtar så jag dör.
Det är kortfilmsfestival här i veckan och nu när jag inte behöver plugga har jag tid att gå. Var på en visning igår. Bästa filmen var "Processen", en film med Stefan Sundström som byggde löst på en novell av Stig Dagerman om en gång när han och några andra författare snodde en roddbåt och rodde över nån vik i Stockholm efter en Bonniersfest. Fast nu var det nutid och Stefan åkte fast för att han skickade upp en brinnande ballong på sin 40-årsfest. Så sjukt rolig och smart och allvarlig. Efter filmvisningen gick jag och hyrde tre filmer och kollade på Girls Just Want To Have Fun. Ahh vad bra den var! Jag håller på att försöka lära mig att umgås mer med mig själv. Inte vara i relationer för bekräftelse och inte slentrianhänga för mycket. Den här veckan är första det gått bra. Jag har jobbat och pluggat och gått upp tidigt och haft struktur.
Barcelona snart! Jag längtar så jag dör.
Det är kortfilmsfestival här i veckan och nu när jag inte behöver plugga har jag tid att gå. Var på en visning igår. Bästa filmen var "Processen", en film med Stefan Sundström som byggde löst på en novell av Stig Dagerman om en gång när han och några andra författare snodde en roddbåt och rodde över nån vik i Stockholm efter en Bonniersfest. Fast nu var det nutid och Stefan åkte fast för att han skickade upp en brinnande ballong på sin 40-årsfest. Så sjukt rolig och smart och allvarlig. Efter filmvisningen gick jag och hyrde tre filmer och kollade på Girls Just Want To Have Fun. Ahh vad bra den var! Jag håller på att försöka lära mig att umgås mer med mig själv. Inte vara i relationer för bekräftelse och inte slentrianhänga för mycket. Den här veckan är första det gått bra. Jag har jobbat och pluggat och gått upp tidigt och haft struktur.
hey hey
Idag har jag köpt en kamera!
Annars inte så mycket nytt under solen. Har snart sett klart Twin Peaks. Ska boka Barcelona-biljett. Är nervös för nästa tenta. Har huvudet fullt av fanzinetankar. Längtar bort. Pushar mig själv att bli en bättre människa, allt som vanligt och nytt.
Annars inte så mycket nytt under solen. Har snart sett klart Twin Peaks. Ska boka Barcelona-biljett. Är nervös för nästa tenta. Har huvudet fullt av fanzinetankar. Längtar bort. Pushar mig själv att bli en bättre människa, allt som vanligt och nytt.
We'll have the life we knew we would
Hej, den här bloggen är ju typ död. Det gör inget, jag skriver i min riktiga dagbok och på stora viktiga projekt. När jag hinner, det vill säga för sällan. Jag hatar fortfarande skolan och har fortfarande en känsla av att mitt liv är trevligt men inte mer. Fick ett brev av S förra veckan. "När ska vi bo utomlands tillsammans Mira?". Ja, när ska vi det? Jag önskar det var nu. Men i sommar kanske. Jag håller på att förgås av klaustrofobi och saknad, saknaden.
Jag har börjat läsa Anais Nins dagböcker. Det är så bra. Hon är inte alltigenom sympatisk men det gör ju inget. Jag älskar att hon är så motsägeslsefull, självkritisk och självgod på samma gång. Och analyserande. Jag vill ju också vara som June, inte tänka bara leva men det är ju inte för mig ändå. Jag älskar att hon skriver om Henry och June för allt hänger ihop så bra, med Erica Jongs Miller-biografi jag läste i somras. Det är en skön värld att kliva in i. Jag vill också ha ett sånt sammanhang. Fast det har jag ju typ. Jag och Sofia.
Så vackert ute fortfarande. Jag måste köpa vantar. Jag måste resa bort över en helg snart. Köpa en kamera. En dator. Snart kan jag det.
They sentenced me to 20 years of boredom
Jag är så dålig på att plugga. Det är nog mest för att jag pluggar något jag tycker är tråkigt. Ja jag erkänner: JAG VALDE FEL. Imorgon är tentan på första delkursen och om jag pluggar mer ikväll borde jag klara det. Jag är dålig på att inse allvaret också. Skjut mig.
Jag vill ju liksom få blomma ut nu. Det var ju det som var meningen. Att jag inte skulle ägna mig åt något som var bara plikt utan göra det jag verkligen vill. Men jag gör inte det nu, hinner inte, har ingen energi kvar på lediga stunder. Jag gillar mitt liv men det rinner mellan fingrarna. Universitetet är inte riktigt för mig. Vardag är inte riktigt för mig. Jag vill ha en resa. Sofia.
Och typ massa grejer att tänka på: En av männen som jag hängt ganska intensivt med nu sa i tisdags när han var full att det verkar som att jag ger mig för lätt i diskussioner och ger honom rätt. Jag blev så jävla ställd. JAG? Det är ju jag som är Agitatorn, som blivit hatad för det. Jag har tänkt mycket på det sen dess. Måste ge honom lite rätt(hehe), men känner ju till mina motiv där. Fast nu är det fritt fram att bli oresonlig då kanske? Nää. Det handlar ju om energi. Att inte lägga den på fel saker. Människor som inte förstår.
Hem och tokplugga fonem nu. [k] är till exempel velar, klusiv, tonlös. JA MEN NI FATTAR; VARFÖR GÖR JAG DET HÄR?
Jag vill ju liksom få blomma ut nu. Det var ju det som var meningen. Att jag inte skulle ägna mig åt något som var bara plikt utan göra det jag verkligen vill. Men jag gör inte det nu, hinner inte, har ingen energi kvar på lediga stunder. Jag gillar mitt liv men det rinner mellan fingrarna. Universitetet är inte riktigt för mig. Vardag är inte riktigt för mig. Jag vill ha en resa. Sofia.
Och typ massa grejer att tänka på: En av männen som jag hängt ganska intensivt med nu sa i tisdags när han var full att det verkar som att jag ger mig för lätt i diskussioner och ger honom rätt. Jag blev så jävla ställd. JAG? Det är ju jag som är Agitatorn, som blivit hatad för det. Jag har tänkt mycket på det sen dess. Måste ge honom lite rätt(hehe), men känner ju till mina motiv där. Fast nu är det fritt fram att bli oresonlig då kanske? Nää. Det handlar ju om energi. Att inte lägga den på fel saker. Människor som inte förstår.
Hem och tokplugga fonem nu. [k] är till exempel velar, klusiv, tonlös. JA MEN NI FATTAR; VARFÖR GÖR JAG DET HÄR?
