MACHT KAPUTT, WAS EUCH KAPUTT MACHT

Åh gud viilken störd helg. I fredags var det skiva. Middagen var ganska trevlig, även om maten var skamlöst dålig för det höga priset och jag inte hade riktigt trevligt förrän jag blivit berusad. Det hölls lite tal och det var bra att sitta vid Hanna för hon var lika sentimental som jag. Jag blev Klassens Åsikt med en okej motivering som jag tyvärr tappat bort och glömt. Efter middagen var det eftersläpp. Jag köpte billig öl som jag svepte och lite vänner och bekanta började dyka upp. Min syster kom med en kompis som bjöd på öl, vi var ordentligt fulla alla tre och det var kul. Sen hände en sak och jag snetände och blev arg, ledsen och barnslig och var på väg hem jättetidigt när jag blev tvungen att ta hand om en kompis som inte kunde stå ens. Polisen blev lite inblandad och det var hemskt. I det läget tyckte jag det var en utmärkt idè att gå till Palermo och träffa C och E. Efter en långsam fyllepromenad när säkert alla stirrade på mig för att jag hade ett sidenband runt mig, kom jag till Palermo för att upptäcka att mitt pass var borta. Jag var tvungen att gå ut igen och satte mig och grät utanför jag vet inte hur länge. För att jag inte hade några möjligheter att fixa nytt leg på månader och sommaren såg helt plötsligt ut att bli förfärlig. Så småningom samlade jag mig och gick in på Palermo och bad om att få låna toaletten åtminstone. Det fick jag och stod i toakön och berättade för alla snälla okända vad som hänt. Sen gick jag mot Lotus men satte mig och grät ännu mer en bit från Orange. Då hade jag även hunnit ringa polisen om mitt pass samt ringt Hanna och Miriam och varit arg och ledsen. Efter ett tag gick jag och mötte Hanna vid biblioteket. Då utspelade sig historien om "Hanna, Mira, Snubben och Gubben" som Hanna döpte den till. Det är märkligt vad man tycker helt störda situationer är normala när man är full. Efter det gick vi tillbaka till Lotus. Jag försökte skärpa mig men satt bara och grät. Sen kom en bekant och berättade att de fått in ett pass i baren. Det var mitt! Jag firade genom att köpa en öl och vara full och glad ett tag. Sen på nåt sätt träffade jag E igen och vi drog hem till mig vid halv tre-tiden. Där drog vi upp hennes cykel i lägenheten eftersom hon fick för sig att hon tappat nyckeln. Jag lagade makaroner, hon spydde massor och vi väsnades. Pinsamt! Det var den kvällen och var kanske inte så himla lyckad skiva men jag antar att jag får vara nöjd. Det var massor med folk och jag hade kul också.

Igår åkte jag och Miriam på en inofficell studentskiva med rika moderater. Typ. Det var en klass på 13 personer med bara killar, och jag och Miriam. I en vräkigaste villa jag vistats i. Jag trodde att jag skulle hata dem men nej. Mycket kan man kalla de där rikemansbarnen men otrevliga är de inte. Värden kom och skakade hand, vi blev bjudna på hur mycket sprit vi ville, vi fick också vara med på fiskdammen och få små flaskor Jäger. De höll lite tal och tyckte uppenbarligen om varandra och det var så fint. Det hade ätits trerätters middag och vi fick efterrätt som verkligen var helt fantastisk. Helt tydligt var de glada att få dit två tjejer och jag blev fullare än jag förstod. Jag, Miriam och vår kompis som bjudit oss åkte in till stan och Lotus där det var basement. Vår vän betalade våra inträden(själv kom han in gratis för att han har stamgästkort. Alltså fatta, tänk att Lotus vill vara Uppsalas motsvarighet till en Stureplanskrog och att den här killen vill vara stekare. Men snygg och trevlig är han). Jag köpte en öl till honom för att jag skämdes över hur mycket vi blev bjudna på. Sen minns jag nästan ingenting. Jag minns att jag dansade till trance och det var schysst. Jag minns att jag träffade ett gammalt ligg och var pinsam. Jag minns att jag spydde på toaletten och att jag träffade en bekant, att några vänner jag skulle träffa kom utanför och pratade med mig men jag minns inte vad de sa. Jag minns att jag snetände som vanligt och grät och att jag och Miriam bråkade med några killar i rökrutan men jag minns inte varför. Men jag sa "Fy fan vad ful du är" till en kille och slängde en glödande cigg på honom. Det var ju inte så smart. Jag gjorde säkert en miljon dryga saker till men som sagt så minns jag inte. Sen skulle vi hem och jag min idiot tycker det är en bra idè att åka taxi. Jag och Miriam hittar en kille som vill dela med mig men ehh han följde visst med mig hem. Han var en wannebe-stekare och hade säkert varit på Seven och var ful och tråkig och den sämsta jag nånsin varit med. Han kunde inte ens hångla okej. Herregud.

Som sagt så jävla störd helg. Jag vill prata med Miriam och få veta vad som hände igår. Jag vill sluta gråta på fyllan. Jag vill sluta sakna den där mannen jag aldrig hade, sluta behöva tränga bort minnena för att det gör för ont. Det är verkligen så, jag kan inte aktivt minnas för det gör så jävla ont. Och jag tar ut det på random snubbar som inte alls kan såra mig egentligen. Allt handlar ju om honom.

Nu ska jag göra rårakor. Senare idag ha ett samtal jag velat ha i månader och jag är rädd och det kommer göra så jävla ont. Kanske gör ytterligare en vän slut med mig idag. Men då får det vara så för den relationen ska bygga på kärlek, skratt och systerskap, inte ilska och besvikelse. Den ska vara nära och inte avmätt och ytlig. Då får det vara.