I made my mind up, back in Chelsea
Min syster och hennes kille är i fjällen och vandrar så jag lnar deras lägenhet lite och nyttjar hemelektroniken. Igår såg jag Cabaret, åh, jag har ju aldrig sett filmen men läst boken(som ju innehåller betydligt mer), en amatöruppsättning av musikalen och hört soundtracket. Den var till och med ännu bättre än jag kunnat föreställa mig. Liza Minnelli i mitt hjärta. Nej jag kan inte skriva mer om det jag bara förstör. Känns som att jag tappat mitt språk just nu, blivit klumpig. Måste ta tag i alla idèer. De är en del och jag kan nog komma en bit om jag bara disciplinerar mig. Fast nu är jag sjuk, rätt rejält, och har bestämt att det är okej att bara läsa och kolla på film hela dagarna. Det är ju till och med dåligt väder! Eller alltså bra väder enligt Mira-mått.
Låg och läste ut Kyssa sammet till fyra imorse. Jag grät så jag skakade de sista sidorna. Det är så sällan jag gråter av böcker numera. Tårfyllda läsupplevelser jag minns: Sagan om konungens återkomst. Som rosor i december. Drömfakulteten. Blonde. Grottbjörnens folk. Etc. I alla fall så är det ju en fantastisk bok. Helt fulländad. Miljöerna; 1880- och 90-tal i London. Music halls. Grymma(i ordets ursprungliga bemärkelse) överklassflator. Överdåd kontra fattigdom. Flatkärlek vart man än tittar. Prostitution. KÄRLEK. Men det känns som att boken marknadsförts som en roman om lesbisk kärlek,. Eller har jag fel? Borde kanske googla först. Och det handlar den ju om i allra högsta grad men lika mycket handlar den om klass. Om fattigdom och att vilja ta sig upp, klassresor, om den eviga frågan ifall man ska njuta av livet och skönhet om chansen ges, eller om man har plikter att uppfylla som människa. Slutet ger mig det svaret och det tycker jag är bra. Det är ju en jätttepolitisk roman och verkligen inte bara sexualpolitiskt.
Låg och läste ut Kyssa sammet till fyra imorse. Jag grät så jag skakade de sista sidorna. Det är så sällan jag gråter av böcker numera. Tårfyllda läsupplevelser jag minns: Sagan om konungens återkomst. Som rosor i december. Drömfakulteten. Blonde. Grottbjörnens folk. Etc. I alla fall så är det ju en fantastisk bok. Helt fulländad. Miljöerna; 1880- och 90-tal i London. Music halls. Grymma(i ordets ursprungliga bemärkelse) överklassflator. Överdåd kontra fattigdom. Flatkärlek vart man än tittar. Prostitution. KÄRLEK. Men det känns som att boken marknadsförts som en roman om lesbisk kärlek,. Eller har jag fel? Borde kanske googla först. Och det handlar den ju om i allra högsta grad men lika mycket handlar den om klass. Om fattigdom och att vilja ta sig upp, klassresor, om den eviga frågan ifall man ska njuta av livet och skönhet om chansen ges, eller om man har plikter att uppfylla som människa. Slutet ger mig det svaret och det tycker jag är bra. Det är ju en jätttepolitisk roman och verkligen inte bara sexualpolitiskt.
Kommentarer
Trackback
