Det är nu det börjar

Jag gillar den här söndagen. Jag gillar att jag tänker om, tänker nytt. Att det finns ett lugn här. Jag är inte nöjd med att vara ensam men det går fint ändå på nåt sätt. Jag kan vila i det. Jag har mina böcker, mina tårar över patriarkatet, mina tankar kring framtiden. Min kärlek till S och längtan bort från Sverige. Jag städar och röker mycket, allt känns så rent och klart och varje nykter dag är som en seger och jag ska verkligen försöka att inte dricka alkohol varje vecka. Men det är svårt. Nu har jag suttit och skrivit stressat om baby Foucault. Jag ska plugga franska på balkongen också, skriva ett evolutionsarbete, bli klar med Foucault och skicka in allt och jag somnar nog inte i tid ikväll. Imorgon ett franskaprov på tisdag ett svenskatal som jag inte bestämt ämne till än. Vad ska jag prata om? Sen är gymnasiet inofficellt slut. Inga fler inlämningar och uppgifter som känns efter det. Det är därför jag kan ha den här stressiga dagen och inte gå under av det, inte känna stressen riktigt. För det är över snart och sen ska jag hitta ett jobb, nån gång bestämma vad jag ska göra i höst och resten av livet. Det är så mycket så: Vad vill jag med en utbildning? Vad vill jag med att resa bort? Med mitt politiska engagemang och min tro på att jag kan uträtta något? Vill jag skaffa mig en bra utbildning och karriär, göra bra saker på det sättet? Eller vill jag glida runt och leva lite utanför samhället och göra bra saker på det sättet? Ska jag satsa på det där jag vill helst av allt? Men jag kanske inte är tillräckligt duktig eller ens kan bli det? För vem gör jag saker? Ska jag engagera mig i Fi? Är jag gnällig som låter mina utanförskapskänslor hindra mig från aktivism? Är Litteraturvetenskap egentligen mer samhällsfrånvänt än jag klarar av? Ska jag läsa teoretisk filosofi istället? Det är viktiga tankar.  Jag är inte rädd, jag är lycklig för valmöjligheterna men lite arg för att pengar hindrar mig. Lite ledsen också att S inte är här och diskuterar möjligheterna med mig. Vi skulle lagat god mat, promenerat till Gränby C och druckit kaffe och jag hade lättare sett någon tråd att dra mer i. Jag saknar henne.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0