MACHT KAPUTT, WAS EUCH KAPUTT MACHT

Igår bjöd jag min syster på indisk restaurang för hon flyttar till Australien på tisdag. Min syster är världens bästa. Sen skulle vi dricka öl på nation men alla utom två hade julstängt och den första trevliga var överfull och den andra otrevliga var nästan full men vi drack varsin öl iaf och sen köpte vi chips på Rosa Pantern och betedde oss som att vi var fulla och sen missade jag ett trappsteg och ramlade rakt in i smågodiset och hade sönder ett lådlock. HEJ JAG ÄR FULL. Det var kanske det pinsammaste och roligaste som hänt på ett par år. Jag var inte full jag är bara klumpig. Sen åkte vi hem till min pojkvän(jag övar på att säga det utan att skämmas) som är bortrest, och åt chips och kollade på Lost in Translation. Fast min syster åkte hem efter en halvtimme så då låg jag i sängen och längtade intensivt efter att sitta ensam i en bar och liksom minnas vem jag är. Jag har nog inte lust att förklara vad det betyder för jag mår skitbra nu och får jag bara flytta in i lägenheten, komma i ordning och bli klar med Lingvistiken så jag kan ta tag i mig själv och bli kreativ. FAN vad lätt det är att slänga bort sitt liv. Det ska jag sluta med genast. I år ska jag på något sätt skapa en publikation som jag är nöjd med. Jag ska skriva prosa och poesi och jag ska sluta förhålla mig till något överhuvudtaget. Bara min hjärna. Bara kärlek och ilska som är mina drivkrafter. Bara människor som jag älskar som är äkta. Min fina konstnär Josef i Barcelona. Min vilda vackra älskling Sofia i Mexiko. Häxan som jag träffade för första gången på nästan tre år nu när jag var i Växjö som ni borde lyssna på istället för Säkert. Linnèa som läser textil i Mora och det är som konst bara att titta på henne, och hon är moralisk och självständig med hjärtat. Min pojkvän som är töntig på ett så underbart sätt om man hängt med hipserkids. Alla dessa människor utom en har en eller flera fötter i arbetarklassen. Det hänger ihop. En helt annan kamp, eller ett helt annat sätt att föra kampen kanske. De lär mig att förstå vad jag vill göra och hur jag vill göra det. Nu ska jag därför skriva en restuppgift i Språkpsykologi i raketfart och sen tentaplugga. Inte slöa, plugga så jag kan bli klar och lämna det här bakom mig. Ikväll bli full kanske. Dansa, spåra, inte vilja gå tidigt för att det är enda chansen att få ligga. Jag ska festa sällan men när jag gör det ska det fan vara fullt ut. Livet Livet Livet!!!